Rosmarin
Innehåll:
Populärnamn: Rosmarin
Vetenskapligt namn: Rosmarius officinalis
Familj: Lamiaceae
Typ av växt: Kryddväxt
Beskrivning
Rosmarin är en perenn ört med doftande barrliknande blad som är gröna året runt. Rosmarius officinalis hör hemma kring medelhavet och är en nära släkting till arten Rosmarius eriocalyx som växer i södra Spanien och nordvästra Afrika. (Rosmarius eriocalyx har mindre löv, de blir bara mm långa och mindre än 2 mm breda.)
Storlek: Kan bli 1,5 – 2 meter, men blir normalt cm hög och 40 cm bred inomhus.
Växtzon: I- (II)
Rosmarin användning
Både blad och blommor är ätbara. Bladen skördas året runt. Blommorna kan t ex användas som salladsgarnering. Ta aldrig bort mer än 20 procent av plantan när du skördar bladen, eftersom plantan annars kan ta skada.
Jord/läge
Full sol. Jorden bör vara väldränerad.
Rosmarin skötsel
Ge växten mycket sol och värme. Vid behov, öka dräneringen i jorden med hjälp av sand eller lecakulor. Om du har trädgård kan du plantera ut din rosmarin när frostrisken är över.
Förökning
Nyp av en toppstickling på cm och låt den bilda rötter i fuktig sand innan du flyttar den till en kruka med
Synonymer
Svenska: vanlig rosmarin
Familj och namn
Lamiaceae, plisterväxter. Det finns bara två arter i Rosmarinussläktet och de kommer från kustnära platser i kring Medelhavet. Släktnamnet Rosmarinus kommer av latinets ros, dag och mare, hav. Artnamnet officinalis skvallrar om att örten använts medicinalt. Rosmarin har varit en universalväxt. Historiskt trodde man länge att den förbättrade minnet, varpå man använde den vid högtider för att minnas vad som utspelats och personer som ärats.
Härdighet
D. Kan bara odlas i landets mest gynnsamma delar. Även där bör den skyddas hårda vintrar.
Beskrivning
Rosmarin är en aromatisk buske, som även är vintergrön. Växtsättet är upprätt. Bladen är smalt linjära, nästan barrlika, med bakåtrullade kanter. Mörkgröna och glansiga på ovansidan, medan undersidan är finluden. Blommorna är tvåläppiga, lila till vita, och sitter längs stammarna. Gillas av fjärilar och bin.
Växtplats
Soligt vindsky
På engelska heter den rosemary herb, garden rosemary på franska herbe de romarin, rosmarin på danska rosmarin på norska rosmarin på finska rosmariini och på tyska Rosmarinkraut.
Städsegrön, flerårig macchiabuske, som kommer från Medelhavsområdet där den växer på klippsluttningar i varma lägen. Rosmarin är inte härdig på de flesta ställen i Sverige och övervintras i kruka inomhus, men man kan i de södra delarna lyckas övervintra den utomhus i skyddade lägen. Busken är ca 50 cm hög i kruka beroende på sådant som krukstorlek, näring och temperatur och ca 1 meter där den växer utomhus (mellan 50 och cm) och breder ut sig ungefär lika mycket som den är hög. Blommorna är blekblå och kommer första gången i mars-april, sedan åter på hösten. Skaftade. Foder klocklikt, krona tvåläppig, mot basen hopvuxen till ett rör, överläpp tvåflikig, underläpp treflikig. 2 ståndare. Doften är kamferartad. Bladen är motsatta, oskaftade, läderartade, lineära med inrullade kanter. På ovansidan är de mörkgröna, undertill vitaktiga. Stammen är förvedad.
När det gäller den fantastiska doften så berättar Anna Bergenström i boken ”Annas örtagård” att det sägs att man vid skördetid kunde k
Rosmarin
Rosmarin (Rosmarinus officinalis) är en art i familjenkransblommiga växter[1].
Beskrivning
| Ämne | &#;Mängd&#;[2]&#; | RDI&#;a) (%)&#;[3] |
|---|---|---|
| Energi | 1&#; kJ ( kcal) | Rask gång 10&#; steg |
| Kolhydrater | 64,06 g | Uppgift saknas |
| &#; varav kostfiber | 42,6 g | |
| Fett (sammanlagt) | 15,22 g | Uppgift saknas |
| &#; varav mättat fett | 7, g | |
| &#; &#; &#; &#; &#; &#; enkelomättat fett | 3, g | |
| &#; &#; &#; &#; &#; &#; fleromättat fett | 2, g | |
| Vatten | 9,31 g | |
| Aska | 6,53 g | |
| Protein | 4,88 g | Uppgift saknas |
| Kalcium | 1, g | |
| Magnesium | mg | 59 |
| Fosfor | 70 mg | 10 |
| Askorbinsyra (C-vitamin) | 61,2 mg | 0,8 |
| Fytosteroler | 58 mg | Uppgift saknas |
| Natrium | 50 mg | 6 |
| Järn | 25,25 mg | |
| Zink | 3,23 mg | 32 |
| Mangan | 1, mg | 93 |
| Pyridoxiner (B6-vitamingruppen) | 1,74 mg | |
| Niacin (B3-vitamin) | 1 mg | 16 niacinekvivalenter |
| Koppar | μg | 55 |
| Tiamin (B1-vitamin | μg | 47 |
| Riboflavin (B2-vitamin) | μg | 31 |
| Folat (B9-vitamin) | μg | |
| Selen | 4,6 μg | 8 |
| Retinol (A-vitamin) | 3&#; IE | retinolekvivalenter |
| _______________ a)&#;Rekommenderat dagligt . | ||