Ytterväggar
Ytterväggen ska ses som ett helt system, fasaden inkluderat och i första hand av betongstomme. Den invändiga tätningen ska ha ett större ånggenomgångsmotstånd än den yttre. Fasaden utgör i regel inte den yttre vädertätningen.
Kemiskt klotterskydd ska inte appliceras på fasad.
Eventuella utvändiga väderskivor ska vara oorganiska och fuktstabila. Konvektion och indrivande fukt ska förhindras vid skivskarvar och öppningar exempelvis dörrar och fönster.
Vid skalmurning ska skydd mot bruksspill i fingerspalten användas. Finger-spalten ska vara minst 40mm.
Insidan på yttervägg uppbyggd av regelverk ska i normalfallet utföras med minst 45 mm indragen ångspärr för att möjliggöra installationszon samt skivbeklädnad med 12 mm plywood och 13 mm gipsskiva.
Fasadskivor
Fasadskivor ska i första hand ej användas som fasadmaterial. Där krav ändå förekommer på fasadbeklädnad av fasadskivor ska de projekteras med följande förutsättningar:
- Genomfärgade.
- Standardkulörer ska användas.
- Enkel formsättning ska eftersträvas, i första hand ska standardstorlekar användas.
- Vid dörrar ska väggar förstärkas för att undvika skador i skivor.
- Infästningar för installationer ska förborra
Icke-bärande ytterväggar, s k utfackningsväggar, består ofta av en flerskiktskonstruktion med flera material som kompletterar varandra funktionsmässigt. Även brand- och ljudkrav beaktas vid konstruktionen av ytterväggen.
Exempel på ytterväggsskikt och funktioner:
- Värmeisolering = skivor/mattor av sten, glasull, cellplast eller cellulosa. Värmeisoleringsförmågan i ett hus definieras som byggnadens U-värde och är ett mått på hur stora värmeförlusterna är.
- Ljudisolering &#; Isoleringen har samtidigt en ljudisolerande funktion.
- Vindspärr av skivor eller folie. Skall eliminera värmeförluster genom drag i konstruktionen. Den placeras i yttre delen av konstruktionen.
- Ångspärr av plastfolie som monteras med dubbelhäftande tejp eller med häftpistol med viss typ av klamrar. Denna skall förhindra att fuktig inomhusluft skall tränga ut och kondensera i väggens kallare yttre delar.
- Invändiga väggskivor i ett eller två lager.
Materialen i ytterväggar som byggs idag bärs ofta av en regelstomme.
Vanliga isoleringsmaterial i ytterväggar är stenull, glasull och cellplast som monteras i form av hela isoleringsskivor eller -mattor. Sprutisolering i form av lösullsisolering för
Ytterväggar
Stomsystemen är ofta renodlade, till exempel cellsystemstommen, pelar-balkstommen och pelardäckstommen. I dessa konstruktioner är ytterväggarnas bärande funktion i stort sett begränsad till att ta upp horisontallaster av nyttig last och vindlaster.
Värmetransport
Med dagens värmeisoleringsmaterial har väggarna betydligt mindre värmetransport än tidigare. Värmetransporten anges som U-värde, värmegenomgångskoefficient, W/m2 K. I tabell 1 anges ungefärligt U-värde för några nya och gamla ytterväggskonstruktioner. Tabellen får ses som en generalisering där eventuell tilläggsisolering av de äldre ytterväggstyperna inte beaktas.
Hur värmegenomgångskoefficienten varierar i ytterväggar med reglar beroende på de olika isolerskiktens tjocklek visas i tabell 2.
Värmegenomgångskoefficient hos träytterväggar
VFn = Vanligen förekommande väggtyp i nya byggnader ( - )
OFn = Ovanlig väggtyp, men förekommer i nya byggnader ( - )
VFä = Vanligen förekommande.
.