Underlätta inträdet på arbetsmarknaden för utrikes födda
Sveriges Kommuner och Regioner är Sveriges största arbetsgivarorganisation och medlemsorganisation för alla kommuner och regioner i landet. Deras uppgift är att utveckla Sveriges kommuners och regioners verksamhet.Utöver att vara samarbetspartner till MR-dagarna, tecknar SKR de centrala kollektivavtalen, rådgiver beslutsfattare och belyser viktiga omvärldsförändringar. Cecilia Ramqvist, Demokratienheten, berättar mer om hur organisationens arbete påverkar allmänheten.
Årets tema är Rätten till utbildning och arbete – vad betyder rättigheterna för SKR:s medlemmar?
– Utbildning och arbete finns i hjärtat av det kommunala kärnuppdraget. Skolan är förstås en central del av kommunernas verksamhet, liksom arbetsmarknadsinsatser. Inom båda områdena är icke-diskriminering och det kompensatoriska uppdraget väldigt tunga ur MR-synpunkt. Skolan är ett verksamhetsområde som engagerar och som i stort sett alla i Sverige kommer i kontakt med. Inom skolan är man ofta van att tala om mänskliga rättigheter, exempelvis utifrån läroplanen eller barnkonventionen.
SKR:s medlemmar är stora arbetsgivare och har ansvar för allas rä
En viktig del i arbetet är att visa på kristen enhet genom att företräda och representera medlemskyrkorna i Sverige och internationellt. Det sker i kontakt med myndigheter, regering och civilsamhället. NOD – Nationellt organ för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället. Concord Sverige – medlem Samarbete och samråd sker också med många andra organisationer, bland annat de kristna biståndsorganisationerna och studieförbunden och Asylrättscentrum. Kyrka-polis – Samverkan med Polismyndigheten kring själavård och kompetensförsörjning. Plattformen samlar generalsekreterare, ordförande eller motsvarande i den kristna ungdomsrörelsen för att möjliggöra erfarenhetsutbyte och bygga relation. Sammankallande: Helena Rindborg, Sveriges kristna råd Andreas Häger, Ny Generation Ungefär vart fjärde år granskar FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) den allmänna situationen för mänskliga rättigheter i Sverige i den så kallade Universal Periodic Review (UPR). I januari är det dags för den tredje granskningen av Sverige. Svenska kyrkan har tillsammans med Sveriges kristna råd (SKR) och Samiska rådet i Svenska kyrkan skrivit en parallellrapport över Sveriges efterlevnad av sina MR-åtaganden inför Sveriges UPR-granskning. Förhoppningen är att rekommendationerna ska tas upp av andra medlemsstater under granskningen av Sverige i MR-rådet. Den gemensamma parallellrapporten tar särskilt upp fyra frågor: – Sverige har tidigare vidtagit åtgärder för att motverka diskriminering och trakasserier m
.Kontinuerliga dialogforum med regeringen
Trossamfundsrådet – Regeringens råd med trossamfunden.Nationell samverkan med organisationer och nätverk
Hela människan – samverkan inom referensgruppen för diakoni
Kristna fredsrörelsen – samverkan bland annat kring Martin Luther King-priset
Liv och fred-institutet – huvudman
Kyrkornas barnrättsverk – medlem
Svenska missionsrådet – kanslisamverkan
Stiftelsen Nathan Söderbloms minnesfond – huvudmanEkumenisk samverkan som leds av en eller flera av medlemskyrkorna inom Sveriges kristna råd
Militärsjälavård – Samverkan för själavård inom Försvars
Anna Hansson, Ungdom OAS
Clara Olsson, Svenska kyrkans unga
Emma Bergkvist, Alpha Sverige
Evelina Holm, Reach
Gustaf Nyström, Pingst Ung
Jakob Winberg, Svenska Alliansmissionens ungdom
Sara Högdahl, Frälsningsarmén
Julia Wellstam, Evangeliska Frikyrkan
Kristin Flodström, Equmenia
Lasse Axelsson, Credo
Marcus Lind, Equmenia
Mattias Ottestig, Kristen Idrottskontakt KRIK
Mikel Schenouda, Koptisk ortodoxa kyrkan
Natali Arzoumalian, Armenska Apostoliska kyrkan
Rebecca Stighem, Salt
Oskar Wikdahl, Evangelisk Luthersk Ungdom
Zuzanna Jurus, Sveriges unga katoliker
Elin Jönsson, Katolska kyrkan
Trots att Sverige vidtagit åtgärder mot diskriminering och hatbrott observerar vi att särskilt muslimer och judar i större utsträckning än andra religiösa minoriteter utsätts för diskriminering, trakasserier och hatbrott med anledning av sin religion eller trosuppfattning. Diskriminering och trakasserier är enligt statistik särskilt förekommande på arbetsplatsen och i skolan.