Innan du frågar
Enklare kan det knappast bli. En sten under varje husknut och däremellan mer eller mindre konstfärdigt utvalda, behandlade och utplacerade stenar som tillsammans bildar den naturstensgrund som synts under allt från små torp till stora träkyrkor ända sedan talet.
Att bygga sitt hus på en grund av sten har varit självklart på många håll i Sverige ända sedan tidig medeltid. Tekniken att använda knutstenar och fyllnadsstenar är sannolikt lika gammal som timmerbyggnadstekniken, och de två har följts åt under minst år. Granhults kyrka i Småland, byggd på talet av timmer daterat till , anses vara Sveriges äldsta bevarade timmerbyggnad. Den har aldrig flyttats och av allt att döma står den på samma naturstensgrund som den byggdes på. I de villastäder som växte fram kring huvudstaden vid förra sekelskiftet blev det populärt med stora tunga naturstensgrunder till de stora trävillor som ofta stod på starkt kuperade tomter.
Tanken var att grunden skulle uppfattas som en fortsättning på urberget och den här typen av naturstensgrund har lite att göra med den enkla grund man hittar under äldre hus. Fram till talet vilade de flesta svenska hus på naturstensg
Borttag av rabatter runt husgrunden
Hej Annelie! Det är klokt att ta bort matjorden närmast huset.
Förbered först platsen dit ni ska flytta växterna. Gräv bort alla växter och all matjord ända tills ni stöter på alven. Det brukar vara något spadtag ner. Har du tur stöter du på sandlagret som egentligen ska finnas där närmast huset, men det kan också ha försvunnit beroende på hur länge sedan huset dränerades. Återfyll med dränerande material, såsom makadam eller grus, båda utan 0-fraktion (de finaste partiklarna) som ju håller fukten kvar. Packa materialet, lägg markduk på (vit om du vill ha ljus dekorationssten). Lägg på ett lager med drygt dubbla tjockleken av den största dekorationsstenen. Om du vill ha marmorkross ska du ha mins 32 mm tjockt lager av det.
Sätt en kantsten mot gräsmattan för att fördröja invandring av gräs i dekorationsstensytan. Kantstenen bör vara minst 7 cm tjock och tillräckligt stor för att få plats att köra med gräsklipparhjulet på för att slippa trimma. Lägg den övre kanten i precis samma höjd som gräsmattan är idag. Det innebär att dekorationsstensytan ska hamna några cm lägre.
Lycka till! Med vänlig hälsning Karin
Tror inte det blir någon större skada av att det bara kördes över 1 gång.. nackdelen är att om det inte är ordetligt packat och ni lägger stenmjöl på det och börjar packa så sjunker/trycks detta ner i bärlagret och ni får då lägga på ytterliggare.. Men till gångväg funkar det säkert bra.
Körbar yta, garageuppfart, schakta ur 50cm. Lägg fiberduk i botten. På med 30cm bergkross 0&#; Lägg cirka 30 centimeter, vibrera sedan ett antal gånger. cm väggrus 06, som du jämnar av ytan med och packar. På med stenmjöl, cirka centimeter. Detta ska vibreras ett antal gånger. Är stenmjölet torrt kan det duschas lite när det är lagt och paddas. Väg av så att det blir i våg, lägg ut stenen. Foga med sand som sopas över hela ytan, duscha ytan, sopa mer sand, dusha ytan, sopa mer sand. Rekomenderas platt-tjocklek 60mm.
Ett tips ang. dekorstenen är att ni väljer natursten/kullersten av lite större storlek inne vid huset. Då kan ni lägga i lite lös stenmjöl på det som är packat nu och lägga i stenen och sedan öser ni över allt med stenmjöl.. duschar det med vatten och trycker till ovanpå med en borste så att mjölet packas mellan stenen.. upprepa detta några gånger tills det är fyllt mellan st
Husgrunder
Stolpgrund
Stolpgrunden förekom speciellt i kuperad terräng och var vanligast under uthusen. Grundläggningen bestod av stolpar gjorda av sten eller trä som bar upp byggnadens hörn och övriga knutpunkter. Ut-rymmet mellan stolparna fylldes ofta ut med en stående eller lig-gande träpanel eller med stenar. Ibland användes stolpar av trä i-stället för stenstolpar. Detta gjorde att snedsträvor kunde användas för att förbinda stolpen med bottensyllen och på så sätt blev konst-ruktionen stabilare.
Snickarglädjens hus från talets senare del, har ofta fått en grund bestående av bearbetad stående sten i hörnpunkterna.
Skissen visar en bärande hörnstolpe av sten men stolparna kunde även vara tillverkade av trä.
Källare
Källare har förekommit under bostadshus långt bakåt i tiden men då i stora byggnader som slott och herrgårdar. I vanliga bostadshus på landsbygden har det ibland förekommit matkällare med ingång från utsidan, detta i kombination med torpargrunden. I vissa delar av Sverige skedde nedgången till matkällaren genom en lucka i storstugans trägolv.
Det som vi oftast tänker på när vi säger källa
.