Ny forskning om orsaker och konsekvenser vid språkstörning / DLD
Utvecklingsrelaterad språkstörning eller DLD (Developmental Language Disorder) är den vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningen, men kanske också den vi vet minst om. Nu inleds en omfattande studie på KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet).
-Vi behöver veta mer om uppkomsten av språkstörning och hur språkstörning kan påverka olika delar av livet, säger docent Kristiina Tammimies, som leder studien.
Forskningsläget idag
I Sverige räknar man med att procent av befolkningen har språkstörning / DLD. Trots det är området underbeforskat i jämförelse med andra neuropsykiatriska diagnoser som till exempel autism och adhd.
-Man vet att genetiska faktorer har stark betydelse för uppkomsten av språkstörning men vi saknar forskning för att förstå hela bilden, säger Kristiina Tammimies. Genetiken kan ge oss insikter som kan leda till bättre stöd och rådgivning för individer och familjer i framtiden.
Mer om DLD-Sweden
För att få svar på hur språkstörningen påverkar
VET VI VAD VI PRATAR OM NÄR VI PRATAR OM SPRÅKSTÖRNING?
Jag har tidigare skrivit om dyslexi och att vi kanske inte riktigt vet vad vi pratar om när vi pratar om när vi pratar om diagnosen dyslexi. Begreppet och diagnosen, språkstörning, har liknande problem, särskilt på engelska.
The ESRC International Centre for Language and Communicative Development (LuCiD) diskuterade detta i en bloggpost. LuCiD är ett femårigt projekt som involverar språkforskare runt hela världen där målet är att utveckla och förändra vår förståelse om språklinlärning hos barn.
På engelska så används bland annat följande begrepp för språkstörning hos barn, ungdomar och vuxna
specific language impairment
primary language impairment
speech or language impairment
language impairment
developmental language disorder
language disorder
language learning disorder
language learning disability
language learning impairment
primary language delay
En genomgång av forskningslitteraturen visade att (!) olika termer för språkstörning används. I Google Scholar används av dem åtminstone en gång, och 33 stycken används mer än gånger vardera. Sun och Wallach () beskrev hur alla dessa begrep
Medicinvetarna # Sjunker läsförmågan?
För att kunna förstå en text behöver man både kunna avkoda texten - att kunna läsa ord korrekt och flytande - och ha en språklig förståelse för vad orden och meningarna betyder. Tillsammans utgår avkodning och språkförståelse vår läsförmåga. Larmen om en läskris bland unga har kommit med jämna mellanrum, men vad säger egentligen forskningen?
– Tyvärr verkar minskningen vara reell, internationella undersökningar vissar att läsförmågan sjunker i Sverige men också i andra jämförbara OECD-länder, säger Anna Eva Hallin.
Hon är logoped och forskare inom ämnet språk-, läs- och skrivsvårigheter vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet.
En faktor som bidrar till den minskande läsförmågan är enligt henne de senaste decenniernas demografiska förändringar i Sverige. Med en ökad invandring har antalet elever som inte har svenska som modersmål ökat.
– De som drabbas värst är elever med lägre socioekonomisk status och med annat modersmål än svenska. Och pojkar presterar generellt sämre än flickor, säger Anna Eva Hallin.
Situationen ställer nya krav på hur skolundervisningen ska
.
.