Sveriges största sjöar: Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren
Sverige är ett mycket sjörikt land. Sjöar och andra vattendrag upptar nästan 9 procent av landets areal. Det finns ca sjöar i Sverige, men bara 10 av dem är större än en kvadratkilometer.
Det exakta antalet sjöar och sjöarealen förändras ständigt på grund av bland annat landhöjningen, erosion och igenväxning.
De fyra största sjöarna representerar en fjärdedel av Sveriges totala sjöareal. Dessa är Vänern, Vättern, Mälaren och Hjälmaren.
Vänern
Vänern är med sina 5 km² Sveriges största insjö och Europas tredje i storlek. Bara Ladoga (17 km²) och Onega (9 km²) i Ryssland är större än Vänern.
Sjöar bildas i naturliga sänkor i jordytan av det vatten som tillförs genom nederbörd direkt på sjöytan och på marken inom sjöns tillrinningsområde.
Nederbörden från tillrinningsområdet når sjön genom marken och i små eller stora vattendrag.
Vatten lämnar sjön genom avdunstning direkt från sjöytan och genom avrinning vid sjöns utlopp.
Av den nederbörd som faller direkt på sjöytan avdunstar i genomsnitt ungefär hälften.
Vänern upptar 1,2 procent av Sveriges yta. Det motsvarar ungefär halva Skånes storlek. Sjö
Göta älv – en resa med vattnets kemi från källa till hav
Vattnets egenskaper ger inblick om landskapet
Vattnets egenskaper påverkas av vilket landskap som bidrar till vattnet i bäckar, sjöar och älvar. Vi har valt ut sju vanliga vattenkemiska parametrar som ger en bild av vad som händer på vägen från källa till hav.
Konduktivitet och salthalt
Konduktivitet är ett mått på ledningsförmåga, det vill säga hur lätt vattnet leder elektricitet. Ett vatten med mycket lösta joner (salter) leder elektricitet bättre och har hög konduktivitet. Alla vattenorganismer är också beroende av hur mycket lösta joner det finns i det omgivande vattnet, eftersom det påverkar osmosen och den saltbalans som de måste upprätthålla. Organismerna använder också många av de lösta jonerna som byggstenar i cellerna när de växer. Exempel på vanliga joner i vatten är: väte-, klorid-, karbonat-, hydroxid-, sulfat-, kalcium-, magnesium-, natrium- och kaliumjoner.
De lösta jonerna i ett vatten kommer ursprungligen från den omgivande marken. Låg konduktivitet indikerar att omgivande mark är svårvittrad och näringsfattig. Hög konduktivitet i ett vatten tyder i allmänhet på lättvittrade jordar i omgivningen ell
Lista över vattendrag i Sverige
Artikeln innehåller listor över vattendrag (älvar, strömmar, åar, bäckar, etc.) i Sverige, ordnade efter mäktighet, geografi och alfabetisk ordning.
Innehållsförteckning
54 relationer: Avrinningsområde, Ätran, Ångermanälven, Biflod, Dalälven, Emån, Flodmynning, Göta älv, Helge å, Hjälmaren, Indalsälven, Kalixälven, Källflöde, Klarälven, Lagan, Lilla Luleälven, Ljungan, Ljungbyån, Ljusnan, Lule älv, Mälaren, Mörrumsån, Motala ström, Nissan, Nordre älv, Norrström, Nyköpingsån, Pite älv, Råneälven, Rönne å, Ronnebyån, Skellefteälven, Torne älv, Ume älv, Vattendrag, Vattendrag i Sverige (A–C), Vattendrag i Sverige (D–F), Vattendrag i Sverige (G–I), Vattendrag i Sverige (J–L), Vattendrag i Sverige (M–O), Vattendrag i Sverige (P–R), Vattendrag i Sverige (S), Vattendrag i Sverige (T–U), Vattendrag i Sverige (V–Ö), Vattendrag i Sverige som utmynnar i Öresund, Katt
Lista över större vattendrag i Sverige
Artikeln innehåller listor över vattendrag (älvar, strömmar, åar, bäckar, etc.) i Sverige, ordnade efter mäktighet, geografi och alfabetisk ordning.
Sveriges tolv mäktigaste flodsystem
Tre vanliga storleksmått på flodsystem är:
- Vattenföring: Tabellen nedan visar Sveriges tolv största vattendrag ordnade efter medelvattenföring vid havsmynningen. Om man istället räknar maximala vattenföringen vid vårfloden så tas de översta sex platserna av norrlandsälvar, med Torneälven i spetsen.[1]
- Avrinningsområde: Arean avser det totala område som avvattnas av flodsystemet. Med detta mått kommer Motala ström (15 km2) och Ljungan (12 km2) in på i-topp-listan nedan istället för Skellefteälven och Piteälven.[2]
- Längd: Detta räknas normalt från källflöde till mynningen i havet, men det längsta sådana avståndet inbegriper ofta floddelar med annat namn och passage genom sjöar ( inräknas Trysilelva, Klarälven och Vänern in i längden på Göta älv-systemet). Med detta mått kommer Ljungan ( km) in på i-topp-listan nedan istället för Norrström+Mälaren+Kolbäcksån.[1]
Avrinningsområdena och längderna ovan in
Tidan
Tidans avrinningsområde är sammanlagt ca km² med en sjöandel på ca 2 %, vilket är att betrakta som litet. Tidan har sitt källområde i Strängseredssjön och rinner norrut genom sjöarna Jogen, Vållern, Brängen, Nässjön och Stråken, sedan vidare genom sjön Östen för att mynna i Vänern vid Mariestad. På sin krokiga väg passerar ån ett flertal kommuner och fylls på av många mindre vattendrag. Det största tillflödet är vattendraget Ösan som utgör ca 20 % av Tidans avrinningsområde. Efter km når Tidan slutligen Mariestad, där ån mynnar ut i Vänern. Fallhöjden mellan Strängseredssjön och Vänern är meter.
Klicka här för att ladda ner ett infoblad om Tidan.
Vattenkvaliten präglas av omgivande jordbruksmark, tätorternas reningsverk och enskilda avloppsanläggningar, vilket medför höga fosfor och kvävehalter. Den biologiska produktionen är hög och bottenfaunan verkar litet påverkad av näringsämnen/organiskt material vid de lokaler som blivit undersökta. Man finner faktiskt ovanliga arter och ett högt antal olika arter i vattendragen. Fiskfaunan i systemet är också mycket artrikt med bland annat öring, asp och färna.
Klicka här för att ladda ned ett infoblad om naturvärden i Tid