Medan kriget rasar i hemlandet Ukraina är Pavel Kudinov på jobbet på Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm där han leder avdelningen för kärnenergiteknik. Tankarna är hos alla som dödas på gatorna och föräldrarna som är kvar i byn i östra Ukraina.
– Jag trodde att de skulle vara säkra, men nu ser jag hur ryska trupper attacker även mindre byar, säger han.
Kärnkraftverk som utpressning
Som kärnkraftsforskare har han tvingats se också hur kärnkraften dragits in i kriget. Ryska trupper erövrade Tjernobyl redan under krigets första dag, och en vecka senare tog Ryssland även kontroll över kärnkraftverket Zaporizjzja i landets sydöstra del. Med sina sex reaktorer är det Europas största. Ingen av reaktorerna träffades, men en intilliggande utbildningsbyggnad började brinna.
– Attacken visar på total hänsynslöshet. Precis som befolkningen i en omringad stad används kärnkraften som gisslan i kriget, säger Pavel Kudinov.
Kontroll över kärnkraften innebär kontroll över elproduktionen, men kan också användas i utpressningssyfte.
– Putin skulle kunna hota med att något kan hända med kärnkraften om han inte får som han vill.
Enligt de senaste rapporterna frå
Ryssland har länge varit en central aktör på den globala energimarknaden, särskilt när det gäller fossila bränslen som olja och naturgas. Men uran, en viktig råvara för kärnenergi, spelar också en betydande roll i landets energipolitik. Ryssland har inte bara stora urantillgångar, utan har även byggt upp en stark infrastruktur för utvinning, bearbetning och export av uran. Dessutom är landet en viktig spelare på den globala marknaden för kärnteknik och kärnkraftsutveckling. I denna text kommer vi att utforska Rysslands roll inom uranindustrin, hur landet använder uran som en maktfaktor i sin energipolitik och vilka konsekvenser detta har internationellt.
Rysslands urantillgångar och produktion
Ryssland är en av världens största producenter av uran, och landets reserver är bland de största i världen. Uran är en central komponent i Rysslands kärnenergisektor, som utgör en betydande del av landets energiproduktion.
- Uranbrytning i Ryssland: Ryssland har flera stora urangruvor, främst belägna i regioner som Sibirien och Uralbergen. Den största uranproducenten i landet är ARMZ Uranium Holding, ett dotterbolag till det statligt ägda företaget Rosatom, som är världsledande inom kä
Kärnkraft i Ryssland
Kärnkraft i Ryssland. Ryssland har idag (april ) 37 kärnreaktorer med total kapacitet på 27MW(e).[1] Fyra reaktorer byggs och ca 20 planeras att byggas i andra länder.[2]
Enligt energipolitiken från i Ryssland ska beroendet av fossila bränslen minska genom att fördubbla kärnkraftseffekten till tillkännagav den ryska federala kärnkraftsenergi myndigheten att planerna inom kärnkraftsindustrin var att 23% av landets elförbrukning skulle komma från kärnkraft och 25% [3]. kom 19,6% av Rysslands el från kärnkraft.[1]
Reaktortyper
Det finns idag följande reaktortyper i Ryssland:
- 4 stycken första generationens VVER/ eller liknande tryckvattenreaktorer,
- 2 stycken andra generationens VVER/ tryckvattenreaktorer,
- 16 stycken tredje generationens VVER tryckvattenreaktorer med full inneslutning,
- 8 stycken RBMK lättvatten, grafitreaktorer,
- 3 små grafitmodererade kokvattenreaktorer,
- 2 BN/ snabba bridreaktorer (FBR),
- 2 KLTS tryckvattenreaktorer på flytande pråmar.
Reaktorer
Kärnkraftverk i Ryssland. 1. Akademik Lomonosov, 2. Balakovo, 3. Belojarsk, 4. Bilibino, 5. Kali
Krnkraftjtte verktyg i rysk maktpolitik
Av världens förbrukade energi kommer runt 10 procent från kärnkraft. Globalt väntas kärnkraften öka de närmaste åren, även om den ser ut att minska i Sverige. Det ryska bolaget Rosatom har under de senaste decennierna positionerat sig som världsledande inom export av kärnkraftverk. Med tanke på den låga konkurrensen och det ökade intresset bland länder att diversifiera sin energiproduktion verkar det som att Rosatom kommer att fortsätta etablera sig runt om i världen.
Västländer har med oro sett Rosatoms expansiva export av kärnkraftverk som ett verktyg för Ryssland att öka sin geopolitiska makt. Rosatoms intressen brukar likställas med Rysslands eftersom bolaget befinner sig under den ryska statens styre. Rysslands president bestämmer de strategiska målen samt utser Rosatoms direktör och styrelsemedlemmar. Potentiella partner uppvaktas av den ryska staten med inbjudan till Moskva samt besök av president Vladimir Putin.
Företaget är därtill inte ett konventionellt
.