Belastning på frusen väg

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kap. Avlopp



därjämte på vattentemperaturen
samt på recipientens djup,
vattencirkulation m. m.
Syreupptagningen ur luften upphör vid
isbe-läggning samt när syremättning
uppnåtts. Vid 40 % syremättning
och 20° C kunna följande värden
på syreupptagningens hastighet
anses gälla (se fig.). g/m2 d

Stillastående damm. .. 1—2

Större sjö 2—4

Vattendrag med
måttlig hastighet 4—8

Vattendrag med stor

hastighet 10—50

Syretillförseln från alger beräknas i sjöar kunna uppgå till 0,5—1,0 g/m2 d. I
rinnande vatten liksom vid inträdande syrebrist äro emellertid livsvillkoren för de
syrealstrande algerna mindre gynnsamma (jfr fig.)

För lokalgator, GC-banor, gångbanor och P-platsytor

Som alternativ kravuppfyllnad vid utförande av obunden överbyggnad kan entreprenören visa på uppnådd bärighet mätt med plattbelastning. Detta ger entreprenören möjlighet att ta fram en egen likvärdig konstruktion och att använda tidigare godkända vägbyggnadsmaterial, som till exempel återvunnen asfalt med mera.

Entreprenören garanterar att godkänd kravnivå uppnås enligt nedan samt att konstruktions- och materialval godkänns av beställaren som beständigt och uppfyllande av krav på hygien, hälsa och miljö.

För bestämning av bärigheten delas objektet in i kontrollobjekt om max m2 med liknande terrassförutsättning och konstruktion varpå mätning med statisk plattbelastning utförs enligt VVMB Tre punkter ska slumpas ut med slumptalstabell och värden för Ev2 samt Ev2/Ev1 ska beräknas. Vid mätningstillfället ska hela konstruktionen vara otjälad.

När yttäckande packningskontroll utförs med vältmonterad packningsmätare ska mätning utföras enligt VVMB &#;Yttäckande packningskontroll&#;. Kontrollpunkterna minskas till två och koordinaterna slumpas inom de partier som packningsmätaren mätt ut som de svagaste enligt VVMB Kravnivåer

B&#;righetsklasser (BK) p&#; v&#;gar och broar

Hur mycket vägnätet som upplåts för BK4 kommer att påverkas av den högre bruttovikten avgörs av flera samverkande faktorer som tillsammans påverkar belastningen. Det handlar dels om vägarnas konstruktion, dels om hur de fordon som används är konstruerade. 

Förutsättningar för trafikering

Möjligheten att framföra högre bruttovikter på det svenska vägnätet är kopplad till nya fordonskonfigurationer. Generellt krävs fler axlar på fordonstågen (74 ton fördelat på 9 axlar mot 64 ton på 7 axlar), vilket medför att axelbelastningen inte blir högre med den nya bärighetsklassen. Den nya bärighetsklassen innebär även särskilda krav på de allra tyngsta fordonen, fordon över 64 ton.

Slitage på vägarna

Vid oförändrade axelbelastningar kommer vägarna främst påverkas av den ökade bruttovikten i kombination med att fler axlar belastar samma vägparti under en kort tidsperiod. Slitaget bedöms därf&o

Här kan du läsa om de fyra olika typerna av asfaltbeläggningar. Ibland behöver även vägkroppen förstärkas, det vill säga delarna i vägen under beläggningen. En vanlig metod för detta är infräsning med makadam. Det kan du också läsa om här.

Asfaltbeläggningar av varmmassa 

Beläggningar av varmmassa är den vanligaste typen av asfaltbeläggningar. Varmmassa används såväl till det översta lagret, slitlagret, som i de undre lagren, bind- och bärlager.

Massan tillverkas i ett asfaltverk där stenmaterial och bindemedel blandas ihop vid temperaturer på över grader. Ofta tillsätts även en viss mängd gammal asfalt, returasfalt, för att ta tillvara och återanvända stenmaterial och bindemedel. Massan transporteras sedan ut till vägen där den läggs ut med en asfaltläggare och packas med vältar.

Varmmassa används såväl i det översta lagret, slitlagret, som i de undre lagren, bind- och bärlager. Beroende på vilket lager varmmassan ska användas till,

.