Kärnan fakta

Jordens kärna

Jordens kärna är den innersta delen av jordens inre och består huvudsakligen av järn, nickel, svavel och krom. Jordens kärna skapar värmeenergi och magnetism genom bland annat sin rotation och bidrar till jordens täthet. Trots att järn smälter vid 1 &#;°C, och den inre kärnans temperatur är mer än det dubbla, bidrar det höga trycket till att den förblir i fast form.[1] Den yttre delen av kärnan är dock flytande. Utanför jordens kärna finns den flytande inre manteln, som består av stenmassor, huvudsakligen peridotit.

Jordens inre består av två åtskilda lager:

  • Inre kärnan av huvudsakligen järn med en radie av 1&#; km. Den startar således på 5&#; km djup och går ner till jordens centrum på 6&#; km djup. Temperaturen är i allmänhet 5&#;&#;°C, medan tätheten är ca 12 g/cm³.
  • Yttre kärnan av järn och nickel med en tjocklek på 2&#; km som sträcker sig från 2&#; km djup till 5&#; km djup. Temperaturen ökar med djupet från 3&#;&#;°C till 5&#;&#;°C och tätheten i den flytande kärnan ökar från 10,0 g/cm³ till 11,5 g/cm³.

Förekomsten av en inre kärna skild från den flytande yttre kärnan upptäcktes av seismolog Inge Lehmann[2] med hjälp av observationer

Kärnan

För andra betydelser, se Kärnan (olika betydelser).

Kärnan är ett torn som är den enda kvarstående byggnaden av det medeltida Helsingborgs slott.[1]

Dendrokronologisk datering har visat att Kärnan byggdes på talet, då Erik Menved var kung i Danmark. Tornet är 35&#;meter högt (den sammanbyggda trappturellen – trapptornet – är 38,5&#;meter högt[2]) och ligger i sin tur på landborgen. Vid klart väder så kan man tydligt se Turning Torso och Öresundsbron från kikarna på Kärnans topp.

Byggnaden var ursprungligen ett befäst bostadstorn med 8 våningar som förbands med varandra genom en spiraltrappa. I de nedtill 4,5&#;meter tjocka murarna finns i varje våning inbyggda tornkamrar som är försedda med smala skottgluggar. Tornet har varit omgivet av en ringmur.[1]

Vikingatida fäste

Den tyske magistern Adam av Bremen berättar omkring år , att det finns många överfarter från Själland till Skåne men den kortaste var vid Helsingborg. Han påpekar också att trakten omkring var ett omtyckt tillhåll för sjörövare. Helsingborgs betydelse som kommunikationsort i Danmark kan man även se av att många betydelsefulla landsväga

Kärnan

Medieval tower in Helsingborg

This article is about a tower in Sweden. For the character in epic Mahabharatha, see Karna. For the roller coaster ride inspired by the tower, see The Oath of Kärnan.

Kärnan (Swedish pronunciation:[ˈɕæ̂ːɳan], literally The Core) is a medieval tower in Helsingborg, Scania, in southern Sweden. It is the only part remaining of a larger Danish fortress which, along with the fortress Kronborg on the opposite bank of the Øresund, controlled the entranceway between the Kattegat and the Øresund and further south the Baltic Sea.[1]

History

[edit]

The origins of the Helsingborg fortress are disputed. Danish legend places its origin to the reign of the legendary King Fróði. However, this legend has not been supported by archaeological proof. Dendrochronological dating has shown that the core was built in the s, when Eric VI of Denmark was King of Denmark. It was considered the most important fortress in Denmark, and was integral in securing control over the strait between Scania and Zealand.

It was surrendered to Sweden along with the rest of Skåneland as part of the Treaty of Roskilde in The fortress was retaken by Danis

Kärnan är den sista av jordens lager. Det är också känt som endosfären och det är en varm massa som ligger mitt i planetens inre. I dess sammansättning kan vi se både en fast kärna som är på insidan och en yttre kärna som är flytande. På grund av konvektionsströmmarna som genereras av skillnader i materialtätheter i jordens kärna de jordens magnetfält.

I den här artikeln kommer vi att se en fullständig analys av jordens kärna och dess betydelse.

Ursprung och bildning

Kärnan härstammar efter planeten. När jorden bildades för ungefär miljarder år sedanDet var bara en enhetlig boll av het sten. Så småningom led det av en radioaktiv sönderdelning och med den värme som gavs ut från bildandet av planeten fick den att värmas upp ännu mer till smältjärn. Detta ögonblick när jorden nådde dessa temperaturer kallades järnkatastrofen. Det smälta materialet som var i berget och allt stenigt material hade en större rörelse och med mer hastighet. Som ett resultat av denna rörelse av mindre täta material som vatten, luft och silikater fick de dem att bli jordens mantel.

Tvärtom de tätare och tyngre materialen som järn, nickel och andra tungmetaller kunde dra jordens gravitation m

.